"Enkel uraskning" och "Omfattande uraskning"
En pelletsanläggning kräver betydligt mer underhåll än t.ex. en oljeanläggning, men jag har ändå inte upplevt det som särskilt betungande.
Förutom pelletshanteringen, som kräver en del då jag inte har bulkförråd, är det den "enkla uraskningen" som kräver en del tid eftersom den är ofta förekommande. Ett riktvärde för min del har visat sig vara att det är lämpligt att uraska panna och brännare efter att den förbrukat c:a 200-250 kg pellets sedan senaste uraskning. Detta ger ett intervall på ungefär en gång per vecka under vintern och varannan vecka under höst och vår och mer sällan under sommaren. Denna uraskning tar ungefär en 15-25 minuter från det att jag tar på mig overallen tills jag har tvättat mig efteråt. Därefter får jag gå tillbaka efter en stund för att se om brännaren har startat ordentligt, då den brukar ha svårare att starta när det inte finns någon "ask-kaka" i brännarröret. Det är lämpligt att slänga in en extra näve pellets i brännarröret efter uraskning, för att brännaren ska ha lättare att tända när man åter tar den i drift efter uraskning.
Bilden ovan är tagen in i brännarröret efter att brännaren gått en vecka sedan senaste uraskningen. Längst ner i röret syns den plåt som har till uppgift att hindra pellets från att studsa ut ur röret. Innanför denna syns den "ask-kaka" som bildas och som ska skrapas ut vid varje uraskning. Jag har dock fått lära mig att denna ask-kaka inte bara är av ondo, utan fungerar som isolering mellan det kallare bännarröret och själva eldhärden, vilken inte får kylas för mycket om man ska få optimal förbränning. Ask-kakans konsistens kan liknas vid maräng och är mörkgrå eller svart till färgen och om den blir för stor så stannar brännaren eftersom glödstiftet då går in i denna istället för att gå in i pelletsen.
Bilden ovan visar hur brännarröret ser ut efter att jag skrapat ur det och dammsugit. Som synes går även plåten (pelletsstopparen) att lyfta bort för att förenkla uraskningen, den syns längst ner till vänster i bilden. Jag har även hittat en lämplig plåtlåda som passar perfekt under brännarröret, en liten detalj som förenklar en hel del.
Överst till vänster i bilden ovan syns hur askan ser ut, i mitten syns delar av den ask-kaka som jag har skrapat ut ur brännarröret och till höger syns det verktyg som jag tillverkat och använder för att uraska brännarröret.
Ungefär varannan månad, eller när rökgastemperaturen stigit ungefär 50 grader, gör jag en mer grundläggande uraskning, som jag i rubriken kallar "Omfattande uraskning". Då delar jag på brännarens inre och yttre brännarrör och dammsuger. Om det blir för mycket aska mellan brännarrören hindras luften att nå fram till förbränningen vilket ger sämre prestanda. Jag passar vid detta tillfälle på att göra ren hela brännaren från damm och aska. Jag skrapar även pannans konvektionsytor (väggar) fria från sot, både i oljedelen och i veddelen och försöker få bort så mycket sot och aska som möjligt i rökkanalen som leder ut från veddelens förbränningsutrymme då även denna utgör en viktig konvektionsyta.
Rökgastermometer
En rökgastermometer anser jag vara ett måste vid pelletseldning. Efter sotning av pannan ligger rökgaserna på 200 grader från min panna, för att sedan stiga till 250 grader då det börjar bli dags att sota igen. Jag provade för att elda med ved vid ett tillfälle efter att jag monterat rökgastermometern och då hamnade rökgaserna över 400 grader! CTC 265 B är definitivt ingen vedpanna, snarare en vedslösare.
Dammsugning
Att damsuga förbränningsutrymme och brännare med en vanlig dammsugare är livsfarligt. Även om man inte ser att det glöder är det stor risk att man suger upp en varm bit förkolnad pellets som börjar glöda när luftflödet ökar i dammsugarpåsen. Jag köpte en "dammsugarhink" på Jula postorder som man ansluter till en vanlig dammsugare som jag använder vid varje uraskning. Jag tycker dock att den suger sämre än jag förväntade mig och har en påfallande enkel konstruktion, den består av en målarfärgshink utrustad med en brandsäker filterpåse med en fjäder inuti. Trots sin enkelhet kostade den över 600 kronor. Jag vill dock inte vara utan den.
Byte av glödstift
Det första glödstiftet slutade att fungera efter ungefär 3000 tändningar och hade då fungerat under perioden 2000-09-25 - 2001-04-17, betydligt mindre än ett år som tillverkaren upper vara det normala, men å andra sidan tänder inte brännaren i mitt fall mer än c:a 700 gånger under perioden maj-september. Tillverkaren uppger även, vid förfrågan via e-post, att de haft problem med ojämn kvalité på glödstiften, som för övrigt tillverkas av Bosch. Glödstiften är av samma typ som används i dieselmotorer i personbilar.
Glödstiftet kostar 100 kr/st inklusive moms och frakt hos min leverantör, och jag anser att det är klokt att ha ett extra glödstift hemma. Glödstiftet är inte särskilt svårt att byta för den "normalhändige". Vad man behöver tänka på är att kontrollera så att glödstiftet löper fritt i hålet i bakre väggen på det inre brännarröret. Går glödstiftet mot kanten på hålet kan man justera detta dels genom att förskjuta brännarröret en aning men det finns även möjlighet att justera hela den plåt som glödstiftet glider i. Man lossar då på två skruvar som sitter under glödstiftinförarplåten.
Konvertering till varmluftständning
Sedan jag köpte min pelletsbrännare har PellX slutat med glödstiftständning och istället infört varmluftständning. Gamla kunder blev erbjudna att köpa en konverteringssats till självkostnadspriset 350:- plus moms och frakt under hösten 2001. Jag har köpt en sådan konverteringssats men i skrivande stund inte monterat den.
