Pelletskaminer
Pelletskaminer finns med eller utan eltändning, men automatisk eltändning är att föredra. Kaminerna kan beställas med olika stora förråd som räcker från ett till flera dygn. Trivselfaktorn med en pelletskamin är ett plus för många medan andra anser att "man inte ska flytta pannrummet in i boytan".
Pelletsbrännare
Pelletsbrännare som ansluts till befintlig ved eller oljepanna finns med olika storlekar på förråd som kräver påfyllning vintertid en gång per dygn, till förråd som räcker flera månader. Priserna på pelletsbrännarna är från c:a 12 000 kr och uppåt beroende på storlek och modell. Återförsäljare av dessa produkter finns över hela landet.
P-märkning av brännare och kaminer
P-märkning ger en ökad konsumenttrygghet och ökad press på produkten. Det är Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (tidigare Statens Provningsanstalt) som provar och godkänner. P-märkningen ställer höga tekniska krav på utsläpp, effektivitet, brandsäkerhet och driftsäkerhet. Det måste finnas minst tre oberoende säkerhetsanordningar, t ex slussmatare, fallschakt "fritt fall", värmesäkring, termokontakt och/eller vattensläckning. Man ställer också krav på teknisk dokumentation, installations- och skötselanvisningar för brännarna samt på kvalitetssäkring i tillverkningsprocessen. I systemet ingår också krav på en övervakande tillverkningskontroll. För mer information om P-märkning se Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts hemsida för certifierade produkter http://www.sp.se/cert/cert_prod/
Tillverkning
Biopellets är hårdpackat trä. Sågspån, kutterspån eller bark från sågverken som komprimeras i små stavformiga stycken. Metoden kallas pelletering och är en teknik som har använts under lång tid inom bl.a. djurfodertillverkning. Tack vare komprimeringen bildas värme som frigär limämnen, bl.a. lignin, som gör bränslestaven hållbar.Biopellets är ett torrt och energirikt bränsle som kan förbrännas i små mängder under hög temperatur. Pelleteringen gör att reaktionstiden vid förbränningen blir snabb och bränslet är lätthanterligt.
Tillgång
Sverige hade ca 25 st pelletsfabriker under slutet 1999. Den totala produktions- kapaciteten var då ca 1 milj ton pellets per år. Då förbrukdes endast ca 600 000 ton pellets varav 50 000 ton gick till villamarknaden.
Distribution
Tankbil: Pelletsen levereras till dig med bulkbil av samma typ som levererar djurfoder och blåses
via en slang till förrådet. Minimileverans är normalt 3 ton per tillfälle vid fraktfri leverans. Utmärkt för dig som vill undvika manuell hantering av pelletsen.
Storsäck: Vikt 500 - 800 kg. Svåra att hantera utan lämplig utrustning p g a öppning i botten.
Säck: Vikt 16 - 25 kg, kan levereras på vanliga transportpallar, där varje pall rymmer drygt 500 kg.
Normalt får man betala pant på storsäckar och pallar. Vissa leverantörer ger mindre betalt för panten vid återlämning än man betalade vid leveransen.
Förvaring
Pellets ska lagras fuktfritt under tak. Det behövs dock inga uppvärmda utrymmen. Ett enkelt, och ofta billigt sätt att lagra pellets är i ett fristående utrymme utomhus.
Att tänka på vid bulkhantering
Förrådet bör inte placeras i källaren om denna ingår i boytan om man inte kan bygga det helt tätt så det inte dammar.
Påfyllnadsrör med bulkkoppling skall finnas väl förankrat på yttervägg.
Förrådet placeras så att minsta möjliga slangdragning krävs ( max 10 m).
Tunga fordon behöver goda markförhållanden.
Förrådet bör vara minst 7 kbm för att man ska kunna ta emot bulktransport utan att behöva tömma förrådet helt.
Rejält tilltagen avluftning, s.k. evakueringsrör, från förrådet måste finnas vid påfyllning. Normalt dubbel area i förhållande till påfyllnadsröret
Omräkningstal
Man beräknar att 1 kubikmeter olja motsvarar c:a 2,1 ton pellets.
Normalt väger 1 kbm pellets c:a 650 kg vilket motsvarar att 1,54 kbm pellets väger 1 ton.
Pelletsens energivärde är c:a 4800 kWh/ton vid förbränning helt utan förluster.
Ovanstående uppgifter kan variera mellan olika leverantörer.
Miljö
Att elda med pellets är miljövänligt! Det är ett naturligt och förnyelsebart alternativ för uppvärmning. Koldioxiden som bildas vid förbränning av trä har under tillväxtperioden tagits ur luften och via fotosyntesen omvandlats till trä igen. Det påverkar inte växthuseffekten och det tillförs heller inget svavel som bidrar till försurning. Rökgaserna är rena och något obehag för grannar finns inte, såvida inte brännaren är feljusterad. Ibland kan även ha dålig förbränning vid uppstarten vilket ger rök och lukt. En panna som eldas med pellets har ofta bara en tusendel av skadliga utsläpp jämfört med mindre moderna eldnings system. Pellets kan lagras utan miljörisker. Bullerkällor i själva anläggningen kan vara fläktar för förbränningsluft och rökgaser. In- och utlopp från dessa finns endast i pannrum och skorsten vilket gör att ljudet från fläktarna knappt är hörbart utifrån. Skruvar och annan utrustning som transporterar bränslet är tystgående. Man kan säga att buller från en pelletsanläggning inte är större än vid oljeeldning.
Fördelar
Inhemskt bränsle vilket ger lokal sysselsättning.
Restprodukter kan användas som råvara, bl a från trä- snickeriindustrin
Eldningen kan automatiseras.
Kan eldas i kaminer, villapannor och med storskalighet
Miljövänligt
Ekonomiskt
Har hög energitäthet, jämfört med bl.a. ved, vilket är gynnsamt vid transport
Rent bränsle
Möglar inte
Fryser inte
Nackdelar
Mer arbetskrävande än uppvärmning med olja, el eller fjärrvärme. Arbetsinsatsen består av uraskning ur förbränningsutrymmet och i vissa fall uraskning ur brännare samt sotning av panna, i sämsta fall två gånger per vecka. Om man inte har bulkförråd krävs även manuell hantering av pellets, i sämsta fall varje dag.
Något dammigt vid inblåsning i källarutrymme. Dammar även vid manuell hantering.
Ännu ej lika driftsäkert som olja eller el.
Historik
En stor satsning med allmänna medel gjordes i början av 1980-talet då flera fabriker byggdes. Av olika skäl lades de flesta av dessa fabriker ned. En starkt bidragande orsak var det kraftiga prisfallet för eldningsolja 1986. 1990 var produktionskapaciteten 10 000 ton per år och 1999 fanns möjlighet att tillverka över 1 miljon ton. Kapaciteten ökade 100 gånger på 8 år. Vi har i dag större produktion av pellets än USA vilka tidigare var ledande inom pelletsproduktion och användning. Vid årsskiftet 1998/1999 hade 8 500 pelletsbrännare och 1 500 pelletskaminer för villor sålts i Sverige.
Blir det skatt på pellets?
Tanken hos vissa politiker är att om många går över till pellets måste den beskattas för att kompensera statens minskade skatteintäkter. Men då tänker man inte på konsekvenserna. Enligt Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU finns det utrymme för ca 75 fabriker för förädlade skogsbränslen. Ju mer biobränsle som används ju mer sysselsättning skapas i skogslänen där arbetstillfällen behövs. Det går åt mera arbete än vid oljeeldning vilket skapar arbetstillfällen som minskar behovet av ökade skatter. Pengarna går sedan i flera led i Sverige vilket medför positiva effekter för statsekonomin.
Civilförsvarsmässigt är det mycket viktigt att vara självförsörjande angående bränslen. Är vi mindre beroende av omvärlden får vi ett lugnare ekonomiskt klimat och kanske till och med stabilare ränteläge. Pengarna stannar i Sverige och gör nytta här.
Miljömässigt är biobränslen överlägset olja och även el till viss del. Sverige har förbundit sig att minska utsläppen av koldioxid via agenda 21 och då finns det inte mycket att välja på.
