Montering.
 |
Större delen av monteringsarbetet valde jag att göra själv, men naturligtvis i samråd med min installatör. Tillsammans med brännaren beställde jag även en dockningsplåt, s.k. stos, som skulle vara "anpassad" till min panna CTC 265 B. I verkligheten var det en hel del arbete med vinkelslip och borrmaskin för att den skulle passa.
På bilden syns den svartlackerade stosen närmast pannan med pelletsbrännaren monterad. Stosen har även till uppgift att flytta ut brännaren 10 cm från pannan så att lågan inte slår emot bakre väggen i förbränningsutrymmet. |
 |
Innanför stosen sitter det en gul isoleringsskiva som medföljde, och även denna fick jag skära till lämplig storlek, vilket dock var enkelt. Gängstängerna som håller stosen är svetsade i pannkroppen och de satt från början några millimeter för tätt för att stosen skulle passa. Jag lyckades dock försiktigt böja isär dem, men jag var orolig för att de skulle gå av. Innan jag monterade pelletsbrännaren byggde jag även en liten vagn med fyra svängbara hjul. Denna vagn underlättar mycket eftersom jag måste ta ut brännaren varje gång jag askar ur pannan. |
 |
Vagnen svetsade jag av stålrör och skruvade fast den i hål som jag borrade och gängade i stosen. Vagnen är alltså enbart fäst i stosen och inte i brännaren. Jag har skruvat fast hjulen på ett sådant sätt så att de blir individuellt justerbara i höjdled. |
 |
PellX pelletsbrännare använder sig av en egen temperaturgivare för panntemperaturen istället för oljebrännarens termostat som en del andra fabrikat. Dock används oljebrännarens termostat som överhettningsskydd dvs. den bryter strömmen till brännaren om det blir för varmt. Jag hittade inget lämpligt dykrör på min panna så jag limmade temperaturgivaren med tvåkomponent epoxi-lim direkt mot pannkroppen. Mitt i bilden syns det hål jag skurit i isoleringen och där innanför den mässingfärgade temperaturgivaren samt kabeln till denna. I hålet för kabeln satte jag en gummigenomföring för att kanterna på hålet i plåten inte ska gnaga sönder kabelns isolering. |
 |
|
När jag köpte min brännare i september 2000 var den uppenbarligen inte färdigkonstruerad. Tanken var tydligen att man skulle lossa på en av slangklämmorna varje gång man skulle ta ut brännaren för uraskning, vilket jag ansåg vara för besvärligt. Jag monterade istället en 45 graders stuprörsböj på slangen. På denna böj har jag fäst en spännrem med ytterligare en slangklämma. Spännremmen håller böjen på plats på fallröret från pelletsskruven. På fallröret under pelletsskruven har jag limmat fast en tätningslist som tätar när jag pressar upp stuprörsböjen.
Efter köpet av brännaren, när jag besökte en villamässa där PellX ställde ut, fick jag se att de löst problemet med att man var tvungen att lossa en av slangklämmorna för att ta ut brännaren. Deras lösning var inte helt olik min, dock var deras inte böjd utan rak och avsedd att sitta i den nedre änden av slangen.
Drifttagning och injustering.
Det första som skulle göras när monteringen var färdig var att fylla pelletsskruven med pellets. Jag kopplade loss slangen från skruven och hängde en plasthink under fallröret. Sedan kopplade jag ihop sladden till brännaren med sladden till pelletsskruven så att den startade och började skruva upp pellets. Jag förväntade mig att det skulle komma pellets efter sisådär 20-30 varv på skruven, men det tog lång tid innan det började ramla ner pellets i hinken. Jag körde skruven tills hinken var mer än halvfull med pellets så att jag såg att matningen var stabil och sedan återställde jag och gjorde brännaren klar för start.
Jag kontrollerade noga att spjället var fullt öppet, att pelletsbrännaren satt fast ordentligt och att alla luckor på pannan var ordentligt stängda. Jag hämtade min fru och min son, ty nu var det premiär för pelletseldning på Sjödalsvägen 15, nu skulle det vara slut på oljebolagens profiterande och skattemyndighetens punktskattande på vår stugvärme.
Jag startade brännaren och den började mata fram startdosen med pellets under en halvminut, sedan blev det tyst. Efter en stund smög fläkten igång, först hörde man det knappt men sedan blev det kraftigare och kraftigare. Fläkten gick några minuter, lite pellets matades in i korta intervaller, sedan blev det tyst igen. Jag förstod att brännaren inte klarade att tända på första försöket. Efter ett litet tag startade fläkten igen och plötsligt började det att ryka lite överallt från pannan, men mest i dragluckan nere till vänster. Någon sekund därefter tändes elden, det hördes tydligt nästan som en dov knall. Bevare mig väl, tänkte jag, ska det ryka in på detta viset varje gång brännaren startar, men min oro var obefogad i detta fall, redan vid nästa start lyste röken med sin frånvaro.
Nu var det dags att göra grovjusteringen av pelletsbrännaren, i väntan på att proffs skulle komma och göra finjustering efter en tid. Jag började med att konstatera att brännaren hade för låg rökgastemperatur när den arbetade på lågeffektläget, betydligt under rekommenderade 180 grader ut från pannan. Jag var rädd för kondensbildning i skorstenen så jag ändrade pelletsbrännarens inställning så att den enbart går i högeffektläge. Högeffektläget hade å andra sidan den nackdelen att lågan var så kraftig att den slog emot de vattenkylda väggarna i förbränningsutrymmet lågan slog till och med över in i veddelen av pannan. Eftersom jag lärt mig att detta inte är bra för förbränningen så förstod jag att jag borde justera ner effekten lite genom att minska bränsle och luft. Jag fann det även lämpligt att justera ner den förinställda startdosen eftersom förbränningen verkade väl fet i början av varje driftsintervall. Efter att jag tillbringat flera dagar (känns det som) nere i pannrummet och studerat lågan, ute på gården och studerat röken (som normalt inte ska synas) samt studerat loggad driftsdata från mitt datorbaserade pannstyrningssystem så var inställningen på brännarens potentiometrar enligt bilden nedan.
Från vänster
Potentiometer 1 - Justering av pelletsmatning vid drift.
Potentiometer 2 - Justering av startdos dvs. mängd pellets som matas in före start.
Potentiometer 3 - Justering av luftmängd vid högeffektläge.
Potentiometer 4 - Används ej eftersom jag inte kör brännaren i lågeffektläget.
Denna inställning är att betrakta som en grovinställning, men fungerade hyggligt i mitt fall. Det är dock ingen bra idé att "härma" min justering eftersom egenskaperna varierar en del mellan olika pannor, pelletskvalitéer, drag i skorsten mm.
Lågan ska vara ljusgul när brännaren brunnit ett par minuter, är den mörkare gul med dragning åt svart i topparna är det för mycket bränsle i förhållande till luft. Om man går ut och tittar på skorstenen ska man inte se någon rök, dock med två undantag, i samband med starten kan det ryka lite och när det är riktigt kallt ute kan man se en vit rök, enligt bilden nedan.
Bilden är tagen vid -12 grader.
Jag har gjort en, som jag ser det, lyckad pelletsinstallation till största delen på egen hand, (men i samråd med installatör). Jag är dock inte säker på att detta är något jag rekommenderar gemene man då det kan vara besvärligt och rent av farligt. Är man inte van att hantera driftsstörningar på värmesystemet och vill ha någon att ringa när pelletsbrännaren stannar så avråder jag bestämt från att göra installationen själv. Å andra sidan kan det bli ganska dyrt om man låter en installatör konstruera och bygga speciallösningar som t.ex. den vagn som jag byggt till min brännare, eller för den delen att låta en snickare bygga ett platsanpassat pelletsförråd.
